Allt i sin väg...

äter den upp. Bäckspöket. I fasornas träsk, i ångorna av skräcken nosar den upp sina offer i de grunda vattnen. Men den dödar inte direkt. Blotta närvaron gör att offren tvekar, gör misstag och till slut förlikar sig med sitt öde: Att sväljas hel av sin baneman.

Men Bäckspöket ingår inte i något kretslopp. Den är en parasit som endast ser till sitt eget bästa. Ibland sår den ett frö i främlingar som sedan växer och får eget liv. Den behöver bara höra sitt eget namn så växer den, får styrka av att finnas till, både i fantasin och i verkligheten.