Mörkret sänkte sig. Det sista ljuset försvann. Det enda som gjorde promenaden hem möjlig var ljuset från den "smala" månen.
- plötsligt hördes ett gällt skällande. Först trodde jag det var en bock. Men ljudet var vassare. Vinden hade jag snett mot mig - så jag gick tyst mot ljudet som upprepades med jämna mellanrum. Och väl framme så såg jag en vit fläck röra sig fram och tillbaka. Och så stöttes ljudet ut. När väl mina ögon vant sig vid mörkret så kunde jag skymta en räv som fångat en katt. Räven gjorde ideligen utfall mot katten som bara satt still och försvarade sig så gott den kunde. Det pågick säkert 5-10 minuter.
- Jag tror att vinden förde med sig min lukt - för rätt som det var försvann räven. Och även katten, med livet i behåll...
/Mats Andersson
Fina bilder från dina möten. Måste nog säga att min favorit är den översta med månen. Det satte sig direkt hos mig. Så vacker och stämningsfull, väldigt bra komposition med lagom mycket svart runt de härliga färgerna. Man får en känsla av att man kikar ut på den.
SvaraRadera/Birgitta
Spännande möten du har i skogen Mats!
SvaraRadera